Många frågar sig säkert vad det egentligen är för vits med självkörande fordon på landsbygden. Ett rimligt svar är att för ”vanlig kollektivtrafik” kan förarkostnaden uppgå till 70 procent av den totala. På landsbygden är det i normalfallet svårt eller omöjlig att få tillräckligt resenärer. I alla fall om det inte ska vara betydligt större subvention än vad som normalt anses rimligt. Därför har ett forskningsprojekt kommit igång för att bland annat också klara ut vad den verkliga kostnaden för trafikering med självkörande fordon kan bli när man tagit hänsyn till samtliga kostnader som kan tänkas uppstå.
Självkörande fordon är ingen utopi. I Osloområdet pågår för närvarande ”skarpa” tester inom tätort och dess direkta anslutning. Det finns också andra ”skarpa” projekt i världen. På ren landsbygd finns det inga eller få projekt. Där fyller projektet uppenbarligen ett behov inom forskarvärlden som varit en viktig anledning att Vinnova beviljade medel. Att projektet är ett ”LivingLab”, där forskarvärlden möter och samverkar med den ”verkliga världen” var ett annat tungt argument att projektet fick stöd.
Tavelsjö- och Rödåbygden "epicentrum"
I Tavelsjö- och Rödåbygden deltar ett antal föreningar och företag i ett treårigt forskningsprojekt –”Smart Landsbygd – LivingLab för autonoma transporter”. Projektledare är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Andra projektpartner till exempel Lunds universitet, Region Västerbotten, Umeå kommun och länstrafiken samt ett antal regionala aktörer.
Att forskningsprojektet fått sitt ”epicentrum” i Tavelsjö- och Rödåbygden beror sannolikt dels på att vi uppfattas vara en mycket levande och aktiv bygd, dels på att Tavelsjö- och Rödåbygden Utveckling (TuRe) under ett antal år diskuterat och utvecklat kollektivtrafikkonceptet 8-an.
Aktörerna från bygden är TuRe, ICA Matboa, Umeå Offroad & Import, Tavelsjö ByaNät, Wennebro jord, skog & ord, Etting Maskin & Service och Oskarsson & Nilsson Åkeri. Dessa kan delta i alla delar av projektet. Huvudfokus för de lokala aktörerna är de praktiska frågorna och hur en affärsmodell skulle kunna se ut. Dessa frågor hanteras i ett särskilt arbetspaket där TuRe har ledningsansvaret.
Arbetet, som finansieras till hälften av den statliga myndigheten Vinnova, kan förhoppningsvis utgöra ett tillräckligt underlag för att söka nya pengar till ett fullskaleprojekt med självkörande fordon i vår bygd.
Enkätunderökning till hushållen
Som en viktig del i projektet kommer bygdens hushåll att få möjlighet att besvara en enkätundersökning. Detta för att få en bättre bild över vilka interna resbehov som kan finnas inom bygden och vilka åldrar som detta är mest intressant för.
Arbetet ska pågå till och med år 2026. Förhoppningen är stor att många i bygden ska engagera sig på något sätt. Först och främst genom att besvara den enkät som kommer att skickas ut. Andra sätt är att delta vid kommande möten och event. Allt för att projektet får en bra kunskap om vad vi som bor på landsbygden tycker.
Grunden skapas för att söka fullskaleprojekt
Om två eller tre år kommer vi förhoppningsvis gemensamt skapat grunden för att det ska kunna göras ett fullskaletest. Där vi får se säkra självkörande fordon vårt vägnät.
En av de viktigaste aktörerna är då Transportstyrelsen. De är den myndighet som dels avgör om det över huvud taget är möjligt att bedriva ett testprojekt på allmänna vägar, dels under vilka villkor detta i så fall ska ske. Det finns en optimism att detta ska vara möjligt eftersom det uppenbarligen gått att få tillstånd från norska myndigheter att testa självkörande fordon på allmänna vägar inom Osloregionen.
Mårten Edberg
Deltar i projektet för TuRe:s räkning och
håller ihop insatserna inom Arbetspaket 2.
Läs också mer om projektet på SmartLandsbygds sida: här.